Dennis Hansson, fordonslärare på Ängelholms Gymnasium, har alltid trivts i verkstaden – både på arbetstid och fritiden.
På Fordonsprogrammet på Ängelholms Gymnasium utbildas sedan 2020 en ny generation mekaniker, med Börjessons som en av samarbetspartners. Dennis Hansson är den som står på verkstadsgolvet och leder utbildningen - en man med stor passion för bilar såväl på arbetstid som fritid. Vi gjorde ett besök för att få reda på mer och träffade även några av eleverna.
– Det har alltid funnits ett bil- och motorintresse i familjen och jag var alltid med när pappa grejade med något.
När det var dags för gymnasiestudier valde jag fordonsprogrammet och kände att jag äntligen hamnat rätt i skolväsendet.
Efter studenten blev det anställning på en liten allbilsverkstad i Helsingborg fram till lumpen där jag tjänstgjorde som mc-ordinands. Därefter sökte jag mig till en märkesverkstad för VW i Viken och arbete som tekniker i cirka sex år. Efter en tids sjukdom och en insikt att något måste förändras, som ung och nästan odödlig, gav mig ut på jakt efter drömjobbet.
Jag hade något år tidigare varit i Borås och chip-trimmat bilen på ACE Competition, ett företag som trimmade VW Group-produkter, och kände att det skulle vara en dröm att få jobba med det. Sagt och gjort kontaktade jag företaget för att höra om de hade användning för en VW/Audi-tekniker. Till min stora förvåning var jag välkommen och våren 2004 gick flyttlasset till Borås.
Arbetsbrist ledde till att jag ganska snart fick leta mig vidare och hamnade på Porsche Center i Borås som tekniker fram till 2007. Då fick jag chansen att köpa in mig i min tidigare arbetsplats ACE Competition. Jag ledde den dagliga driften fram till 2012 då jag bestämde mig för att lägga ner min del av firman och flytta hem igen.
Jag blev erbjuden jobb som verkstadschef på Börjessons Bil i Klippan vilket jag tyckte var ett spännande steg i karriären. Det var en rolig utmaning att prova på chefsrollen på ett mindre ställe med fyra tekniker och en kundmottagare. Vi hjälptes alla åt med allt möjligt och fick en bred insikt i vad det innebär att driva auktoriserad VW-verkstad.
2017 fick jag chansen till en tjänst som verkstadschef på Börjessons Bils nybyggda anläggning i Helsingborg vilket kändes som ett lagom steg uppåt - samma jobb men lite fler medarbetare.
Min chef på Börjessons Bil, Peter Gudmundsson, var involverad i uppstarten av ett nytt fordonsprogram inom Ängelholms gymnasieskola och när jag förklarade mitt intresse la han in ett gott ord vilket ledde till en arbetsintervju för skolans rektor.
Sommaren 2020 fick jag uppdraget att ställa ordning skolans lokal - samma lokal som det bedrivits fordonsprogram i fram till 2013, nu i nymålad skrud. Sommaren gick åt till att få lyftar, verkstadsutrustning och verktyg på plats lagom till skolstarten i augusti.
Så här två år senare har vi tre klasser igång och till sommaren tar våra första elever studenten. Jag ser på det lite som att jag fortfarande jobbar för företagen i regionen men är anställd av kommunen.
Varför valde du att bli lärare?
– Min tidigare chef och kompanjon, Anders på ACE Competition, var sedan många år utbildad fordonslärare och talade sig varm för yrket. Detta fick ligga och gro i väntan på rätt tillfälle.
Det som tilltalade med just den här tjänsten var uppstart från noll med alla möjligheter att bygga en utbildning riktad till framtidens tekniker. Vi är fortfarande i en startfas där vi hela tiden justerar, gör om och letar efter bästa sättet att utbilda våra ungdomar.
Hur ser en normal vecka ut för eleverna?
– Första året kräver inga förkunskaper och vi börjar från början med grunder, både teoretiskt och praktisk. I 2:an fördjupar man sig teoretiskt och har APL (arbetsplatsförlagt lärande) under 2 dagar i vecka hela året. I 3:an fortsätter fördjupningen och APL utökas till 3 dagar i veckan.
Är utrustning och läromedel moderna?
– Alla våra läromedel är digitala och vi har den senaste övningsutrustningen när det gäller de lite tuffare kurserna i elektronik, diagnos, el och hybrid. För att eleverna ska få en pedagogisk, och framför allt säker utbildning kring högspänningen i el- och hybridbilarna så har vi investerat i övningsstationer av senaste modell.
Vårt fantastiska samarbete med branschen gör att vi sällan är längre än ett telefonsamtal bort från att få låna det vi eventuellt behöver.
Hur utbildar man i felsökning?
– Pratar vi elektrisk felsökning så börjar våra elever i årskurs 1 med baskunskaper om el för att skapa en grundläggande förståelse för elektronik och mätteknik.
När det gäller diagnos via dator har vi fått hjälp från branschen. Vi har för tillfället diagnossystem från VW-gruppen (ODIS), Volvo (Vida) och CDP som bland annat Mekonomen använder. Detta ger eleverna en viss vana vid de olika system de kan stöta på ute på verkstäderna.
Att förstå hur elsystemet är en del i felsökning och till det används specialutrustning på skolan.
Hur har elektrifieringen påverkat fordonsutbildningen?
– År 2020 ändrade Skolverket kursplanen, tog bort en del gammal kunskap och lade till kurser för el- och hybridfordon vilket är bra.
Både jag och min kollega Ted är helt övertygade om att elbilen är framtiden och att vi måste förbereda våra elever så mycket vi kan på den nya verkligheten de möter under sin praktik, men också för att deras framtida yrke ser väldigt annorlunda ut än vad det gjorde för bara 10 år sedan.
Detta kan säkert skilja lite mellan skolor och regioner, vi är aktiva i en väldigt progressiv region där både branschen och deras kunder ligger långt fram vilket i sin tur kräver detsamma av oss.
Utvecklingen går fort, vad är utmaningen för skolan och branschen?
– Jag skulle säga fortbildningen av lärarkåren och viljan att ta sig an det nya. Vi har tagit detta på största allvar. Jag har till exempel påbörjat en utbildning för att bli certifierad högvoltstekniker (HVT) vilket kommer att innebära att vi i egen regi kan utbilda våra elever i EUP (elektriskt utbildad person) som är en förutsättning både på APL och i deras framtida yrke.
Utmaningarna för branschen är egentligen samma, erfarna tekniker måste börja om i utbildning för att få jobba med de nya bilarna. Personalen som hanterar kunden måste lära sig den nya tekniken för att kunna hjälpa kunden vid helt nya frågeställningar och problem.
Berör ni laddstolpar och batterier i utbildningen?
– Absolut. Kurserna för el- och hybridteknik berör allt som har med dessa system att göra. Eftersom jag privat kör elbilar så har jag också en djupare förståelse och bättre förutsättningar för att kunna förmedla hur det fungerar i verkligheten, vad som påverkar laddhastigheter eller varför det ibland inte gör någon nytta att välja en kraftfullare laddstolpe.
Läromedel för el och hybridsystem
Övningsstation för att eleverna på ett säkert sätt ska kunna göra högvoltsystemet spänningslöst samt utföra mätningar på lågvolts delen, högvolts likspänning och högvolts växelspänning.
Läromedel för El och hybridsystem
Steg 2 av övningsstationen på föregående bild.
Hur stor vikt läggs på hållbarhet och miljö?
– Jag skulle säga att hållbarhet och miljö berörs i alla delar av vår utbildning. Vi börjar redan tidigt i 1:an för att skapa en vana för hur vi hanterar vårt avfall, precis som på verkstäderna ute i verkligheten. Vi pratar så klart även om hur våra fordon påverkar vårt klimat och vad vi till exempel kan göra för att se till att bilens avgasrening fungerar så bra den kan.
Skiljer det sig vilka som väljer fordonsutbildning idag mot för exempelvis 20 år sedan?
– Nej, men det borde vara så. Givetvis kommer vi även i framtiden behöva tekniker som kan skruva, men dessa killar och tjejer behöver även goda kunskaper i elektronik, datakunskap och nätverk. Väldigt få arbeten på en modern verkstad går att genomföra helt utan dator. Man byter inte ens bromsar eller ett batteri utan att koppla upp sig mot bilen med en diagnosdator.
Den ultimata eleven är teknikintresserad, nyfiken och gillar att arbeta med händerna. Den nya tekniken och kurserna som kommit till har gjort fordonsprogrammet betydligt tuffare teoretiskt sett.
Som tidigare sagts så är yrket något annat idag än vad det var förr och jag hoppas på att fler tjejer ska upptäcka och söka sig till yrket. Mycket av det tunga och smutsiga arbetet har försvunnit till förmån för ljusa och fina verkstäder med fantastisk arbetsmiljö där stämningen inte alls är lika grabbig som den var en gång i tiden. Tjejerna har samma, för att inte säga bättre förutsättningar, att klara sig bra i yrket.
Jag tror skolans och branschens största utmaning gällande rekrytering till skolan är allmänhetens syn på yrket som fordonstekniker. Eleverna som ska göra sitt val till gymnasiet blir väldigt påverkade av sina föräldrar som i många fall har en utdaterad och skev bild av yrket. Frågan för vår del är hur vi når framtida elever och deras föräldrar för att visa branschens fantastiska jobb och möjligheter!?
På vilket sätt är din egen bakgrund till fördel för dagens elever?
– Jag har jobbat i fordonsbranschen i 25 år på alla tänkbara positioner vilket jag inbillar mig har gett en väldigt bra helhetsbild av branschen. Min kunskap är ju såklart lite färgad med tanke på att jag i stort sett bara jobbat för Volkswagen Gruppen men mycket är applicerbart oavsett bilmärke.
Min nyfikenhet och stora passion för bilar hoppas jag färgar av sig på eleverna oavsett om bilen brummar eller surrar.
Hur ser samarbetet med Börjessons ut?
– Vi har den stora förmånen att ha nästan alla större verkstäder i och runt Ängelholm som våra samarbetspartners, men såklart ligger Börjessons Bil lite extra varmt om hjärtat.
Börjessons Bil har varit aktiva i uppstarten av utbildningen och engagerar sig fortfarande väldigt mycket med inte bara APL-platser utan hjälper oss med verktyg, utrustning, kunskap och i vissa fall till och med personal som kommer till skolan för att hjälpa oss med vissa kurser.
Detta engagemang har gjort Börjessons Bil till ett av våra mest populära val när det kommer till elevernas önskningar om var de vill vara på sin APL.
Ett extra tack till Virpi Gullstén, HR-chef på Börjessons, som hjälper oss mycket på plats i skolan och på olika event vi är med på för att informera om yrket och utbildningen.
Hur många praktikplatser har ni på Börjessons?
– Denna termin har vi fem elever på Börjessons, två som går åk 2 och tre från åk 3. För våra ettor gör vi studiebesök på ett antal verkstäder för att ge lite inblick i vad som väntar längre fram i deras utbildning. Givetvis är Börjessons Bil ett av våra besök.
Vilken utrustning och bilar får ni från Börjessons?
– En Audi Q3 -19 som vi demonterat all inredning på för att lättare få en överblick och insyn i en modern bils alla system och hur de hänger ihop. Denna bil använder vi vid kurserna som berör systemförståelse, mätteknik, diagnos och elektriska felsökningsövningar.
Vi har diagnosutrustning (ODIS) för att hantera den typen av felsökning.
Vi har också tillgång till ELSA som är VW-gruppens system för reperationslitteratur med info om allt från hur man genomför en service till alla bilens olika kretsschema.
Vi har även fått lite verkstadsutrustning som exempelvis bromsvätskebytare, batteriprovare, hjullyft och som grädde på moset så brukar vi få kasserade bildelar som till exempel trasiga motorer och växellådor som eleverna kan plocka isär och ihop som övning.
För att underlätta utbildning har all inredning tagits bort i denna Audi Q3. Då syns t ex elsystemet ordentligt.
Är fordonstekniker ett framtidsyrke?
– Ja, det tycker jag verkligen.
Vilka vidareutbildningar och karriärmöjligheter finns?
– För det första så är det garanterat jobb efter utbildning om man sköter sina studier. Det finns dock inga högskoleutbildningar men vidareutbildningen hos märkesverkstäderna är oändliga och karriärmöjligheterna är goda. De flesta som jobbar som chefer eller med administration har börjat som tekniker. Jag skulle säga att viljan är det viktigaste. Då kan man komma långt.
Hur samarbetar dina elever med övriga elever på Ängelholms Gymnasium?
– Som sagt så är vi fortfarande i en uppstartsfas, men på sikt så hoppas jag att vi kan få till ett samarbete med exempelvis svenska, matte, engelska och naturkunskap som är ämne man enkelt kan göra intressantare för eleven genom vinkling mot fordonskurserna. Exempel kan vara facktermer på engelska, naturkunskap där man kan prata om fordonens påverkan på miljön och så vidare.
Skiljer fordonsteknisk utbildning sig åt mellan landets gymnasium?
– Skolverket styr över grunden och som skola och lärare har vi sen friheten att anpassa utifrån vad vi anser behöver extra focus. Här är samarbetet med branschen viktigt, de har tydligast bild över vad just deras region behöver.
Är man som skola verksam i en region där det kommer att dröja innan exempelvis elbilar blir en vanligt förekommande syn på verkstäderna så kanske man kan ha lite is i magen och fokusera på att förbereda lärarkåren under tiden. När det väl vänder har man sedan kunskap och utrustning på plats för att snabbt kunna skifta fokusområde.
Vår region ligger väldigt långt fram och vi måste ha full fokus på det senaste, en gymnasieutbildning är normalt på tre år – gå tillbaka tre år i tiden och fundera över hur många elbilar man då såg i trafiken. Det ger också perspektiv på frågan om hur det kommer att se ut om tre år när våra nuvarande 1:or tagit studenten?
Hur söker man till fordonsteknisk utbildning?
– Det gör man efter 9:an i det vanliga gymnasievalet. Man ska absolut passa på att gå på informationsträffar och Öppna hus innan för att se hur det fungerar och också prata med eleverna.
Elever med framtidstro
Vi träffade samtidigt Benjamin Larsson, Felix Persson och Julia Hansen som går i årskurs 2. De är alla ambassadörer för fordonsutbildningen och är med när skolan har Öppet hus och andra informationsträffar. Med respekt för deras personliga svar så har vi ändå valt att låta alla tre stå för svaren på våra frågor. Noterbart är att ingen av dem har, eller har haft A-traktor, vilket kanske är ett vanligt antagande.
Benjamin Larsson, Felix Persson och Julia Hansen går i årskurs 2 och trivs utmärkt med utbildningen.
Vad säger ni elever om utbildningen?
– Det är en bra utbildning. Just praktiken är lärorik. I 1:an lär man sig hur delarna hänger ihop och vi får grunderna i skolan. Det har man sedan stor nytta av när man är ute.
Vad gör ni om 20 år?
– Vet inte, men säkert något med fordon. Visst kanske man testar andra saker som lumpen och kanske jobbar med större motorer, men det känns ändå tryggt att ha en yrkesutbildning att luta sig mot. Det vi lär oss här är så att säga livslång kunskap som man kommer ha nytta av hela livet. Men vad man gör om 20 år är omöjligt att säga.
Hur går snacket om fordonsutbildning bland unga?
– Det är väl lite ”bonnigt” att välja fordon. Det kanske inte står högst i kurs, men det förändras i och med att mer blir elektriskt.
Vad tror ni man skall göra för att få fler att välja fordonsutbildning?
– Visa upp linjen som framtidens yrke med potentialen. Det är ett säkert yrke och ett rätt behagligt jobb. Moderna verkstäder är ljusa och fina miljöer. Man får jobba inne och i lugn miljö även om det är högt tempo. Man skulle kunna säga att vi blir vardagshjältar för privatpersoner.
I slutet av 2021 fanns det 4.986.750 personbilar i trafik i Sverige. Det är tur för alla oss bilägare och bilister att ungdomar vill bli fordonstekniker. För alla bilar, nya som gamla, behöver någon gång in på verkstad och med för få tekniker blir det långa väntetider. Utan tekniker så blir det inga resor med bilar över huvud taget.
Är du osäker på hur en modern verkstad ser ut så passa på att fråga nästa gång du besöker någon av våra verkstäder. Kanske kan du få titta in.
Vi tackar eleverna och Dennis för att vi fick ta del av deras vardag.
______
Fakta:
Namn: Dennis Hansson.
Bor: Villa utanför Ängelholm.
Yrke: Yrkeslärare på Fordonsprogrammet på Ängelholms gymnasium.
Ålder: 45 år.
Familj: Fru Annika, 42 år samt William, 19 år, och Emelie, 16 år.
Intresse: Bilar, bilar, bilar!. Att bygga om, trimma och ibland racinganpassa bilar.
Bilar: Audi e-tron Sportback (elbil), Volkswagen e-up (elbil). Samt Audi Coupé quattro -89, Audi S2 -91(bantävlingsbil), VW Bubbla -56 + ett 10-tal till varav de flesta Audi.
Dennis med några av sina bilar. Från vänster Volkswagen e-up -20, Audi S2 Coupé -91 banracingbil och Audi E-tron 50 Sportback -20
Dennis senaste bilprojekt är en Audi TT -00 som han bytt drivlinan till en längsmonterad V8 från Audi s8 -98 och transaxel med Audi växellåda monterad bak (nästan värd ett eget reportage).
Nu börjar den intensiva perioden inför gymnasievalet 2023. Fordonsbranschen söker 6 800 nya medarbetare. Varsågod att ta del av MRF:s digitala folder som berättar om branschens alla möjligheter.
